Åsebol bysida

 

 Klicka för bildextra -

Tvättdag i Åsen och i Unden vid Åsebol

 

 

Vi skriver medeltid.

Kungen dog hjältemodigt i slaget. Kvar lämnade han sin drottning Åsa som strax efter födde en ny kungason, ungefär samtidigt tog drottningen sig en ny man.

Men närmaste kyrka till Åsebol låg många, många mil bort – nere på slätten borta i Husaby, bortanför Götene.

Därför restes ett kapell i Åsebol. Där kunde drottningen begrava sin avlidne man, döpa sin son och gifta sig med sin nye man.

 

Snipp, snapp, snut, så var den sagan slut.

 

Visst är det en underbar liten historia.

Hur mycket är sant och vad ? Ja, säg det och spelar det egentligen någon roll.

 

Stod på ett av gärdena

Folktraditionen har klart för sig bakgrunden till hur kapellet kom till. Platsen är också, i folktraditionen, rätt klar. Räknat från vägkorsningen i byn stod kapellet ca. 300 meter mot Gårdsjö till och relativt nära nuvarande vägsträckning.

 

Källorna

Saken är den att det finns källor till att kapellet funnits. Det som finns är andrahandskällor, alltså personer som fått berättas för sig av personer som själva upplevt tiden i byn med kapellet.

 

Varför kapellet försvann ?

Ja, en förklaring som hörts genom åren i byn är att vattenståndet i Unden höjdes så kolossalt att kapellet helt enkelt flöt bort ut i Unden och strandade till slut vid Skaga. Där ju ett annat kapell finns.

 

Som med så mycket annat har resterna av kapellet, stenen vid ingången, hörnstenarna m.m., återanvänts för andra ändamål i byn.

 

Två berättelser till

Två små ögonblicksbilder vill vi förmedla:

En dag kom Johan Olofsson upp till Johan Albertsson. Olofsson behövde nya järnhjulsringar till sin vagn. Albertsson var såväl snickar- som smideskunnig.

I utbyte mot tjänsten ville Albertsson att Olofsson hjälpte till med att odla upp kyrkbacken och flytta stenarna där. Sagt och gjort, så kom kapellets hörnstenar till användning i byn igen.

 

Hålla ordning på korset

När kapellet försvann sattes som på så många andra platser ett kors upp. Ett träkors som vittnade om den heliga marken. Det ankom på folket i byn att hålla korset i ordning. Om inte detta gjordes skulle de begravda påminna byfolket genom att ropa och skrika nattetid…

Men liesmeden Albert Johansson tyckte träkorset förföll så förfärligt, så vad göra om inte använda sina järnhanteringskonster och smida ett järnkors.

Den snilleblixten föll inte alls i god jord hos andra byinnevånare. Det blev för Johansson att ta bort korset.

Något nytt träkors kom aldrig upp.

 

Ropen om nätterna

Det är inte helt klarlagt om någon hört några rop från de begravda eller så kanske det är så att ingen egentligen velat undersöka saken närmare…

 

En källa som kan nämnas är mycket exakt i tidsangivelserna för Åsebol tidiga historia.

Källan anger följande:

Åsa föddes 1344. Gifte sig 1359. Byggde kapellet 1366. Dog i digerdöden 1375.

 

  

Så här ser gränsstenen ut som står på Arne Albertssons mark och som markerar gränsen mellan Kronoallmänningen Tiveden och Kronoallmänningen Fägremo.